Optimist av tidsbedömning.

Hej alla fina! :)
 
Nio dagar har jag kvar av sommarvikariatet, det är ju ingenting! Om man räknar kommande konfirmationsläger som ett arbete kommer jag vara ledig en dag på tre veckor framöver. Det är inte så mycket till semester det! ;) Imorgonkväll är det Kicki & jag som ska teamworka, då hade man ju nästan kunnat betala för att få jobba!
 
Rubriken ikväll syftar på min tidsuppfattning som inte är av den bästa sort. Som jag tidigare skrivit tänkte jag ju redovisat förra veckans ledighet, men jag har inte en aning om när jag ska hinna med det. Förmiddagar, eftermiddagar, kvällar, nätter, ja alla de timmar jag inte jobbar denna vecka är uppbokade. Jag har så många dejter planerade att jag nu är tacksam över min almanacka som försvann någon gång i våras, den hade inte fått plats med alla bokningar! ;) 
Efter dagens jobb hann jag först med ett par finfina timmar med Nelly & sen flummig kvalitetstid med Pallis. Fantastiska kvinnor! :)
 
Den senaste tiden har jag förresten funderat lite. Just nu stör jag mig något så gruvligt på alla signaler samhället skickar ut, de som får många framförallt unga tjejer att bli kopior av varandra. Caroline skrev för ett par dagar sen om hur hon ser på saken, klok flicka! Det är så tragiskt när man maktlös ser på när kroppsidealen klättrar allt lägre ner i åldrarna. Den där kroppsfixeringen som har alltför många i ett järngrepp. Vart jag vill komma med detta vet jag inte, mer än att jag är irriterad på mig själv för att jag grämer mig lite smått över de extrakilon jag fått i Kroatien, trots att jag vet att de snart försvinner. 
I min skugga i landet långt borta läste jag boken "DU! Guds sprillans nya skapelse" som jag tidigare gett bort men aldrig läst själv. Det var nyttigt & jag försöker efter det se på mig själv med andra ögon än de kritiska som jag brukar använda. Oftast ser jag bara fel & brister, men nu försöker jag pränta in att jag är skapad för ett syfte & värdefull på mitt sätt, oavsett om någon håller med mig eller inte! Det finns en enda anledning till att jag duger som jag är - min ena pappa är en kung. Syster & jag konstaterade tidigare ikväll att vi är adliga, just därför är vi suveräna som vi är! :)
 
Det blev ovanligt mycket tankar här ikväll, jag vill bara peppa Dej som läser detta. Du är unik, betydelsefull & det finns en plan just för Dig! :)
 
Nu ska jag svara på ett långt mejl, sen får jag snart krypa till kojjs. Imorgon blir det tidig uppgång för att träffa Jenny! :)
 
 
 
God's design.
 
/Hanna :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0