Värk i hjärteroten.

Har precis landat hemma efter en hellyckad & härlig helg i Umeå! Ska berätta mer om den & allt nice den innehöll, dock inte just nu.
 
Nej, för nu har jag så galet ont i hjärtat. Det finns inga tillräckliga ord för hur hela jag skulle vilja vara hos mina små tjejer just nu. I helgen har jag bland annat hängt lite med min afrikanske pappa. Han luktade Etiopien. Åh. Sen har jag idag spenderat ett par mysiga prattimmar med min afrikanska mor, goa Rakel. Det var så skönt, hon förstår i varje fall lite mer än många andra.
 
Jag är ledsen ikväll. Ledsen för att ingen på riktigt vill förstå, det finns folk som bryr sig, det gör det absolut, men ändå.. När vissa av ens vänner nöjer sig med ett "bra" på frågan hur man haft det, då vill jag helst skrika rakt ut. Det är så frustrerande
 
Tyvärr har jag också varit där, då man tycker missionsföredrag är trista. Det var innan jag upptäckte världen utanför Europa. Ikväll bubblar det av känslor inom mig, tårarna tränger på hela tiden & jag vill bara befinna mig många mil från Sverige.
 
Det gör ont i mig då folk frågar "hur mår du?" & inte lyssnar då jag svarar. Det gör så hemskt ont då människor tycker att Afrika upptar för mycket av mig. Sorry, men accepterar du inte det så accepterar du inte mej. Etiopien kommer alltid, alltid ha en alldeles egen plats i mitt hjärta, en plats som inget annat kan ta. Och om jag bara kunde hade jag gjort allt för att vara där just nu!!
 
 
Barnen jag älskar. Jag saknar dem så jag håller på att gå i bitar!
 
/Hanna.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0