En mastig och härlig helg!
Jag har så inte hunnit sitta vid datorn någonting på massa dagar! Allt har verkligen gått i ett så nu tänker jag dela med mej av långhelgens upplevelser! Läs och njut!
Torsdagen~Har jag någonsin varit mer stressad? Jag vaknade 2 timmar tidigare än planerat och var trots detta faktum riktigt pigg! Det var verkligen en annorlunda känsla men dock så härlig. Och inte innan sista lektionen kände jag någon huvudvärk! Fantastiskt! På engelskan "roade" jag mej med att skriva ett schema över eftermiddagen och vad som skulle hinnas med. Detta var vad jag kallar riktig planering ska ni veta, ungefär var 10 minut kom en ny grej som skulle fixas. Men icke blev jag mer lugn över att jag hade en tidsplan som skulle hjälpa mej, tvärtom. Jag blev försenad 20 minuter redan i väntan på bussen! Sen fick jag äta snabbt som bara den innan det blev pianolektion. Ja, den skulle gått på 20 minuter hade vi bestämt på morgonen (3 telefonsamtal!!), Lilian och jag. Men icke.. Min tidsplanering halkade efter hundra gånger mer! Efter 50 minuter kände hon sej klar med inlärning av dagens sånger! Jag var multistressad och cyklade hem i en rentav livsfarlig fart. Duschade gjorde jag nog på mindre än 3 minuter-rekord! Sen packade jag på något längre tid och hann ta några toner på cellon innan jag, min sovsäck, min kudde och en jumboväska tog mors cykel till församlingshemmet. Jag har nog aldrig cyklat mer ostabilt, hela cykeln vinglade fram över hela vägen på grund av väskan på armen, icke bra. Väl i fh hade det inte kommit så många, men handling stod på schemat. Ida, jag och Johanx2 åkte till Willys och diskuterade om allt! Val av tomatsås, skinka, youghurt, glass, choklad, verkligen allt! Det tog tid för oss att komma genom affären men riktigt trevligt var det och uttittade blev vi. Vi lät som gamla envisa människor som inte kommer överens någonstans. Men som sagt, riktigt roligt.. tills en liten incident hände. De flesta av oss tyckte bara det var roligt och nej, dygnet blev inte förstört! Brandmannen som besökte församlingshemmet hade tagit min hårfön till hjälp för att blåsa bort lite rök, ja där ser man vad bra det är att tjejer tänker på allt! ;D
Rebecka och hennes "lillkusin" var de enda människorna som var fina nog att laga mat till oss. Vi andra tröttnade ganska fort. Ett litet "möte" hölls i kajutan innan Elias och Johan E satte igång att riva stället. Jag räddade det som räddades kundes (knasig svenska), alltså bar jag iväg församlingens två största kristallvaser. De var riskabla nog att stå i närheten för två galningar! Sen började de härja i närheten av vaserna också, då bestämde jag och Christina oss för att gripa in! Detta gick ju inte an! Vi kämpade som dårar och efter ett slag la sej kriget. Tack och lov!
Vi åt och sen har jag minnesluckor, eller så var det helt enkelt så att vi inte gjorde något speciellt. Jag tror bestämt alternativ nummer 2 är alldeles riktigt! Jo förresten, vi käkade fondue och köket såg ut som ett slagfält! Några snälla personer tog hand om detta, sen kommer de där "minnesluckorna" tillbaka. Klockan 3 vet jag i varje fall att vi hade mini-aftonbön och jag läste något som jag inte visste varför jag läste men som jag läste ändå. Jag var trött, inte så konstigt, så stressad som jag var den dagen har jag nog som sagt aldrig varit.
Klockan 9.29 vaknade jag av en förskräcklig kramp! Vänster baksidasmalben krånglar just nu av någon skum anledning. Usch vad ont det gjorde och alla tjejer låg och sov så inte kunde jag klaga heller. Jag gick upp, hälsade på personalen som redan varit igång en god stund och sen gick jag och kollade om någon mer typ var vaken. Jadå, Johan L satt och kollade film så vi bestämde oss för att fixa frukost vilket vi också gjorde. Så grejade vi och gick och väckte alla människor. När de kom upp var det ganska roligt att studera alla förvånade ansikten man såg. Ja där satt nämligen 4 personer, en präst, en ekonom, en musiker och en ekonomassistent(?) och hade förmiddagsfika. Så där satt de i köket och åt bullar medan vi satte oss i samlingssalen och åt frukost. Jag har minsann glömt berätta vilka som umgicks detta dygn. Det var: Systrarna Larsson, Sofia, Christina, Ida, bröderna Ekelund och bröderna Larsson, Elias, jag, Simon A samt systrarna S. Jag hoppas jag inte har missat någon nu.
På förmiddagen åkte jag, Rebecka och Maria med mor, far och Gustaf till Kinna och uträttade lite ärenden som en vuxen hade sagt. Jag hade nog sagt 'fixade lite grejer sådär'. Och jag träffade min favoritmorbror på hemköp :). När vi kom tillbaka till fh väntade god mat i form av bandpasta och köttfärssås, bra lagat! Christina, Johan E och jag diskade och sen försökte jag prata i telefon med Viktoria. Gick ju måttligt bra ;)
Vi tog oss en promenad 6 personer runt kvarteret och sen spatserade vi också fram och tillbaka framför Sofias köksfönster. Nästa grej på schemat var övning inför dagens lovsång under nattvarden som vi lovat hålla i. Det gick väl allt annat än bra men vi försökte iaf under ca 1 och ½ timme. Det gick ganska katasrofalt som sagt och när det var planering begav Viktoria och jag oss hemåt för att vara sociala mot sysslingarna. Väl hemma drabbades jag av svår trötthet, jag hade ju trots allt bara sovit 5 och ½ timme och jag är av människosläktet som egentligen behöver minst 10 timmars sömn/dygn. Men Andrea, Viktoria och jag hade några trevliga timmar innan jag och min kusin återigen begav oss till fh där Horreds ku var på besök. Vi hamnade mitt i en aftonbön och jag tvivlar på att fler människor har vart på Örby ku samtidigt? Jättemassa folk som iof stack en kvart efter vår ankomst, så vi var hemma redan klockan 11 igen. Skönt tyckte trötta jag.
Igår var det upp och hoppa klockan åtta. Vilket fint rim jag fick till :). Strunt samma, klockan 10 infann vi oss på Kinna bibliotek, Sture, jag och mitt moraliska stöd. Vi hann träna igenom en del innan Carola Melo dök upp och helt plötsligt var klockan elva ;) en sisådär 15 personer kom och lyssnade på detta spektakel. Det hela gick väl bättre än jag trodde det skulle tror jag (min svenska är på topp denna afton!). Innan konserten försökte få mej på andra tankar. Snällt av honom! Han satt och pratade om mitt enligt honom vackra hår och vilken längd jag har som mål, gamla goa Sture :) Men tro det eller ej, jag var faktiskt inte nervös trots att jag inte tränat det minsta! Efteråt fick jag däremot en smärre chock när jag insåg att Stures familj var på plats. Perssons har barn som spelar på gbg-operan och så sitter jag där och spelar trots att jag egentligen inte kan. Detta gjorde mej förfärligt modfälld men Sture var förstående som vanligt och jag fick nog den mest peppande kramen jag någonsin fått! Den var mer än välbehövlig vill jag lova, och sen kändes allt mycket bättre :)
Viktoria och jag gick runt lite i Kinna innan det blev dags att ta bussen (med cello och allt!) hem och äta, ta det lite lugnt. Sen på en buss igen, utan cello denna gång. Vi for till Sätila på läger. Ja, läger för några timmar. Kfu hade höstläger, jag drabbades återigen av en svår trötthet och den blev inte bättre av att jag var strängt tillsagd att inte sjunga Pärleporten eller Ovan där.. Det gjorde jag ändå ;) Högt prioriterade sånger i mitt liv<3 Det pratades massa fint med Cornelia och vi var en stund i idrottshallen innan vi åt och sjöng lite. Jag var som sagt megatrött så jag tänkte ta 20-bussen medan Viktoria tänkte ta 22-bussen. Det slutade med att vi båda åkte hem vid 8, Tack och lov. Klockan 23 sov vi gott båda två.
Imorse var det jobbig väckning klockan 8 again! Runt 9 befann vi oss i Örbys vackra kyrka. En upplevelse det hela minst menat! Vi tränade en timme och jag tackar återigen er som ställde upp och hjälpte mej med mitt löfte. Sofia på flöjt~Danke, Johan E på kongas~Thank you, och Viktoria, Christina, Ida och Maria som sjöng~Totacockok! Det hela gick som det gick! Jag råkade ta en vers två gånger- detta innebar att jag drabbades av svår skrattabstinens men jag var tvungen att fortsätta spela så det gjorde jag. Välsignelsen som vi sjöng efter nattvarden gick bättre än den har gjort när vi övat och jag bytte (100% sant!) bara takt en endaste gång, otroligt!! :D Idag var det också min tur att ha bilderna på powerpointen. Döden och livet var temat och det var oerhört skönt att folk verkade tycka om bilderna, jag tyckte det var ett svårt tema!
Tack igen i alla fall! Det var jätteskönt att ha er där :)<3
Idag har jag sovit en stund efter maten, Viktoria också naturligtvis. Jag var fullkomligt slut så det var skönt. Sen var jag iof ännu tröttare men kaffe som blivit en kär vän hjälpte mej tillbaka till civilisationen. Jag och Viktoria sjöng och rensade ut kläder innan hon åkte och min familj återvände till Örby.
Detta inlägg blev väldigt mycket längre än jag hade tänkt, men trogna bloggläsare läser ändå ;)
Jag ska göra mitt bästa för att undvika sådana här mastodontinlägg, det är svårt men jag ska försöka!
Ha det finast alla härliga människor, och stort tack till alla er som gjort min helg underbar och tröttsam :D
Kärlek<3
Torsdagen~Har jag någonsin varit mer stressad? Jag vaknade 2 timmar tidigare än planerat och var trots detta faktum riktigt pigg! Det var verkligen en annorlunda känsla men dock så härlig. Och inte innan sista lektionen kände jag någon huvudvärk! Fantastiskt! På engelskan "roade" jag mej med att skriva ett schema över eftermiddagen och vad som skulle hinnas med. Detta var vad jag kallar riktig planering ska ni veta, ungefär var 10 minut kom en ny grej som skulle fixas. Men icke blev jag mer lugn över att jag hade en tidsplan som skulle hjälpa mej, tvärtom. Jag blev försenad 20 minuter redan i väntan på bussen! Sen fick jag äta snabbt som bara den innan det blev pianolektion. Ja, den skulle gått på 20 minuter hade vi bestämt på morgonen (3 telefonsamtal!!), Lilian och jag. Men icke.. Min tidsplanering halkade efter hundra gånger mer! Efter 50 minuter kände hon sej klar med inlärning av dagens sånger! Jag var multistressad och cyklade hem i en rentav livsfarlig fart. Duschade gjorde jag nog på mindre än 3 minuter-rekord! Sen packade jag på något längre tid och hann ta några toner på cellon innan jag, min sovsäck, min kudde och en jumboväska tog mors cykel till församlingshemmet. Jag har nog aldrig cyklat mer ostabilt, hela cykeln vinglade fram över hela vägen på grund av väskan på armen, icke bra. Väl i fh hade det inte kommit så många, men handling stod på schemat. Ida, jag och Johanx2 åkte till Willys och diskuterade om allt! Val av tomatsås, skinka, youghurt, glass, choklad, verkligen allt! Det tog tid för oss att komma genom affären men riktigt trevligt var det och uttittade blev vi. Vi lät som gamla envisa människor som inte kommer överens någonstans. Men som sagt, riktigt roligt.. tills en liten incident hände. De flesta av oss tyckte bara det var roligt och nej, dygnet blev inte förstört! Brandmannen som besökte församlingshemmet hade tagit min hårfön till hjälp för att blåsa bort lite rök, ja där ser man vad bra det är att tjejer tänker på allt! ;D
Rebecka och hennes "lillkusin" var de enda människorna som var fina nog att laga mat till oss. Vi andra tröttnade ganska fort. Ett litet "möte" hölls i kajutan innan Elias och Johan E satte igång att riva stället. Jag räddade det som räddades kundes (knasig svenska), alltså bar jag iväg församlingens två största kristallvaser. De var riskabla nog att stå i närheten för två galningar! Sen började de härja i närheten av vaserna också, då bestämde jag och Christina oss för att gripa in! Detta gick ju inte an! Vi kämpade som dårar och efter ett slag la sej kriget. Tack och lov!
Vi åt och sen har jag minnesluckor, eller så var det helt enkelt så att vi inte gjorde något speciellt. Jag tror bestämt alternativ nummer 2 är alldeles riktigt! Jo förresten, vi käkade fondue och köket såg ut som ett slagfält! Några snälla personer tog hand om detta, sen kommer de där "minnesluckorna" tillbaka. Klockan 3 vet jag i varje fall att vi hade mini-aftonbön och jag läste något som jag inte visste varför jag läste men som jag läste ändå. Jag var trött, inte så konstigt, så stressad som jag var den dagen har jag nog som sagt aldrig varit.
Klockan 9.29 vaknade jag av en förskräcklig kramp! Vänster baksidasmalben krånglar just nu av någon skum anledning. Usch vad ont det gjorde och alla tjejer låg och sov så inte kunde jag klaga heller. Jag gick upp, hälsade på personalen som redan varit igång en god stund och sen gick jag och kollade om någon mer typ var vaken. Jadå, Johan L satt och kollade film så vi bestämde oss för att fixa frukost vilket vi också gjorde. Så grejade vi och gick och väckte alla människor. När de kom upp var det ganska roligt att studera alla förvånade ansikten man såg. Ja där satt nämligen 4 personer, en präst, en ekonom, en musiker och en ekonomassistent(?) och hade förmiddagsfika. Så där satt de i köket och åt bullar medan vi satte oss i samlingssalen och åt frukost. Jag har minsann glömt berätta vilka som umgicks detta dygn. Det var: Systrarna Larsson, Sofia, Christina, Ida, bröderna Ekelund och bröderna Larsson, Elias, jag, Simon A samt systrarna S. Jag hoppas jag inte har missat någon nu.
På förmiddagen åkte jag, Rebecka och Maria med mor, far och Gustaf till Kinna och uträttade lite ärenden som en vuxen hade sagt. Jag hade nog sagt 'fixade lite grejer sådär'. Och jag träffade min favoritmorbror på hemköp :). När vi kom tillbaka till fh väntade god mat i form av bandpasta och köttfärssås, bra lagat! Christina, Johan E och jag diskade och sen försökte jag prata i telefon med Viktoria. Gick ju måttligt bra ;)
Vi tog oss en promenad 6 personer runt kvarteret och sen spatserade vi också fram och tillbaka framför Sofias köksfönster. Nästa grej på schemat var övning inför dagens lovsång under nattvarden som vi lovat hålla i. Det gick väl allt annat än bra men vi försökte iaf under ca 1 och ½ timme. Det gick ganska katasrofalt som sagt och när det var planering begav Viktoria och jag oss hemåt för att vara sociala mot sysslingarna. Väl hemma drabbades jag av svår trötthet, jag hade ju trots allt bara sovit 5 och ½ timme och jag är av människosläktet som egentligen behöver minst 10 timmars sömn/dygn. Men Andrea, Viktoria och jag hade några trevliga timmar innan jag och min kusin återigen begav oss till fh där Horreds ku var på besök. Vi hamnade mitt i en aftonbön och jag tvivlar på att fler människor har vart på Örby ku samtidigt? Jättemassa folk som iof stack en kvart efter vår ankomst, så vi var hemma redan klockan 11 igen. Skönt tyckte trötta jag.
Igår var det upp och hoppa klockan åtta. Vilket fint rim jag fick till :). Strunt samma, klockan 10 infann vi oss på Kinna bibliotek, Sture, jag och mitt moraliska stöd. Vi hann träna igenom en del innan Carola Melo dök upp och helt plötsligt var klockan elva ;) en sisådär 15 personer kom och lyssnade på detta spektakel. Det hela gick väl bättre än jag trodde det skulle tror jag (min svenska är på topp denna afton!). Innan konserten försökte få mej på andra tankar. Snällt av honom! Han satt och pratade om mitt enligt honom vackra hår och vilken längd jag har som mål, gamla goa Sture :) Men tro det eller ej, jag var faktiskt inte nervös trots att jag inte tränat det minsta! Efteråt fick jag däremot en smärre chock när jag insåg att Stures familj var på plats. Perssons har barn som spelar på gbg-operan och så sitter jag där och spelar trots att jag egentligen inte kan. Detta gjorde mej förfärligt modfälld men Sture var förstående som vanligt och jag fick nog den mest peppande kramen jag någonsin fått! Den var mer än välbehövlig vill jag lova, och sen kändes allt mycket bättre :)
Viktoria och jag gick runt lite i Kinna innan det blev dags att ta bussen (med cello och allt!) hem och äta, ta det lite lugnt. Sen på en buss igen, utan cello denna gång. Vi for till Sätila på läger. Ja, läger för några timmar. Kfu hade höstläger, jag drabbades återigen av en svår trötthet och den blev inte bättre av att jag var strängt tillsagd att inte sjunga Pärleporten eller Ovan där.. Det gjorde jag ändå ;) Högt prioriterade sånger i mitt liv<3 Det pratades massa fint med Cornelia och vi var en stund i idrottshallen innan vi åt och sjöng lite. Jag var som sagt megatrött så jag tänkte ta 20-bussen medan Viktoria tänkte ta 22-bussen. Det slutade med att vi båda åkte hem vid 8, Tack och lov. Klockan 23 sov vi gott båda två.
Imorse var det jobbig väckning klockan 8 again! Runt 9 befann vi oss i Örbys vackra kyrka. En upplevelse det hela minst menat! Vi tränade en timme och jag tackar återigen er som ställde upp och hjälpte mej med mitt löfte. Sofia på flöjt~Danke, Johan E på kongas~Thank you, och Viktoria, Christina, Ida och Maria som sjöng~Totacockok! Det hela gick som det gick! Jag råkade ta en vers två gånger- detta innebar att jag drabbades av svår skrattabstinens men jag var tvungen att fortsätta spela så det gjorde jag. Välsignelsen som vi sjöng efter nattvarden gick bättre än den har gjort när vi övat och jag bytte (100% sant!) bara takt en endaste gång, otroligt!! :D Idag var det också min tur att ha bilderna på powerpointen. Döden och livet var temat och det var oerhört skönt att folk verkade tycka om bilderna, jag tyckte det var ett svårt tema!
Tack igen i alla fall! Det var jätteskönt att ha er där :)<3
Idag har jag sovit en stund efter maten, Viktoria också naturligtvis. Jag var fullkomligt slut så det var skönt. Sen var jag iof ännu tröttare men kaffe som blivit en kär vän hjälpte mej tillbaka till civilisationen. Jag och Viktoria sjöng och rensade ut kläder innan hon åkte och min familj återvände till Örby.
Detta inlägg blev väldigt mycket längre än jag hade tänkt, men trogna bloggläsare läser ändå ;)
Jag ska göra mitt bästa för att undvika sådana här mastodontinlägg, det är svårt men jag ska försöka!
Ha det finast alla härliga människor, och stort tack till alla er som gjort min helg underbar och tröttsam :D
Kärlek<3
Kommentarer
Postat av: cornelia
Trots att det är första gången jag tittade in på din blogg så lyckades jag läsa igenom hela inlägget, helt otroligt! Haha, kul att hittat hit iaf! :)
"Det pratades massa fint med Cornelia" lite svårt att prata utan att det man säger misstolkas när det finns så mycket att prata om bara, men ni fick iaf en snabbversion på den senaste tiden i mitt liv ;)
Postat av: Hanna
Jag tyckte det var en fin pratstund jag, och roligt att du har hittat hit ja :) min blogg är lite död då och då men det lär du ju märka ;)
Trackback
