hannapeterssooon

God dag! :)

 

Nu ska vi ta igen all missad bloggning med ett mastodontinlägg.. Jag är just hemkommen från faster doktorn & har åter konstaterat att nålar inte är så roligt om man är offer själv! Min arma arm! ;)

 

Tillbaka till ämnet. Det är dags att redovisa årets konfaläger på Vrångö. I år blir det ett stort inlägg istället för många små. Mina stödord väntar fortfarande på att utvecklas till läsbar text i dagboken, men en hel del minns jag, trots att det känns som det är flera år sen!

 

22 (?) härliga konfirmander hade vi med oss i år till den där ön som inte hade varit alls märkvärdig om det inte varit för vårt gäng! Tyvärr hade vi inte så bra väder som ifjol, men vi kom överlevande därifrån allihop, så det kunde ju varit värre! ;)

 

30/-7-8/8 var vi iväg & dagarna var sprängfyllda med lektioner, tävlingar, mat, bus & mys. Det kämpades så hårt att konfirmanderna stupade i säng varje kväll & vi ledare likaså. Ibland smögs det dock ut på klipporna med ett & annat skrubbsår som följd. Det var både mörkt, kallt & spännande vill jag lova! :)

 

Precis som förra året hann vi med en afton på Donsö. Det var en av våra få fina kvällar rent vädermässigt & jag var extra tacksam för den kvällen eftersom jag hade mycket ont tidigare under dagen. Allas vår käre C-G vittnade i år & vi var glada, så glada. Det har varit mängder guldstunder då skrattet bubblat & omvärlden försvunnit. :)

 

Just konfirmandarbete kan vara jobbigt vissa stunder, samtidigt som det är så vansinnigt härligt om konfirmanderna är goa. Det är årets, det vill jag försäkra er om! :) Under lägrets gång hittar man nya, fina vänner & det värmer hjärtan lite överallt.

 

Vi har haft många, långa men roliga ledarsamlingar. Ledargänget i år var precis som förra året något långt utöver det vanliga.. Kvalitetsmänniskor i drivor! Dessutom märker man så tydligt hur perfekt skapelsen är med våra olikheter. Att vi kan bidra till ett kanonläger tack vare att vi har olika gåvor! :) I år var min plats bakom flygeln. Träningsvärken i vaderna då man spelat 3.5-timmar i sträck var inte så behaglig. Tur var att inte alla aftonböner var lika långa!

 

Det har blivit mycket skoj & bus, helflummiga såromläggningar & långa pratnätter, salta tårar & skratt så magen smärtat, vackra solnedgångar & fascinerande åskoväder, gosigos & en skitunge, försoning & vänskap. För mig känns det omöjligt att beskriva på ett sätt som ni förstår om ni inte varit med! Bara min dagliga lilla dejt med kyrk-granne-gubben är ett svårbeskrivet moment! För att inte tala om känslan av att ha 17 tjejer i sin säng på samma gång! ;)

 

Nu tycker jag att det är dags för lite bilder. De senaste kvällarna har det dessutom knäppts en hel del som jag kanske tar & visar här snart. Men, nu är det dags att låta er kika på jättemånga foton från ett fantastiskt läger! :)

 

Tack till alla konfirmander & ledare för oförglömliga dagar! Framförallt också tack till Gud som än en gång var med oss! :)