hannapeterssooon

Hej på er alla!

 

Hoppas ni mår fint & att era humör är på topp! Tyvärr är det inte så för min del..

 

.. Om gårdagen var en glädjens dag (trots att mitt facebookkonto numera hotas av borttagning) är denna dag en sorgens dag. Ja, här sitter jag & sörjer.

 

Vad är det som saknas i mitt liv nu då? Jo, det ska jag berätta.. Mitt långa hår! 

Lotte & jag har spenderat dagen i Ängelholm. Vi letade nya byxor till Lotte, skulle göra henne svensk & jag skulle klippa mig. På tal om byxorna är det lite komiskt att vi var de enda som påstod oss vara ickekapabla att gå upp i vikt & vi är nu de enda i klassen som hunnit med fem nya kilo på en månad. Så illa att Lotte inte kommer i sina kläder.. Tillsammans har klassen dock ökat så mycket att vi rent teoretiskt har blivit en person till! ;)

 

Nåväl. Jag borde ha tänkt mig för då jag möttes av en cigarett & en stor men tom salong. Då misshandeln startade började jag förstå hur det skulle sluta.. Tanten drog & slet i kaluffsen & skrek på sin gubbe på ett helt oförståligt språk. Hon fick klara instruktioner om en avlägsning av cirkus fem centimeter. Tanten propsade på lite mer för det var "så slitet". Det var först när jag såg i spegeln som jag ville gallskrika rakt ut. Alla mina lockar försvann ner på golvet innan jag hann reagera, hon kollade inte ens när hon klippte. Tydligen tyckte hon dessutom att hela håret var ett skatbo. Lotte kunde jag inte kolla på för hon var i chock, så det var bara att blunda.. Nästa gång vi gick förbi stället satt den där stackars människan & klippte sig själv. Varför har jag inte bättre magkänsla..?

 

Nu ser jag alltså ut precis som jag gjorde för tio år sen. Skitkul. Verkligen!

 

För övrigt är min feber borta så som det ser ut nu kommer jag hem som planerat i helgen. Men först några dagar till helfokuserat på bön! :)