Gosgossen.
En vacker dag sa det klick..
.. & jag var förälskad. I en giraff med näsborrar & navel!
Sen den dagen har min fina Arthur alltid funnits vid min sida. Det spelar ingen roll att han inte pratar, han bara finns där ändå. Jag behöver inte fråga om han vill träffa mig, han väntar alltid där. Eftersom jag lärde mig gråta förra året har han ännu inte fått torka så många tårar, men han har ändå villigt kramats då det behövts. Dessutom sover han alltid bredvid mig då jag är hemma. Finaste, finaste Arthur i hela världen! :)
Idag har Arthur namnsdag & vi är på olika platser i vårt avlånga land. Dumt! Och, kära läsare.. Jo, jag vet att det är jättetöntigt att lägga upp ett blogginlägg om sitt gosedjur. Men, så har jag aldrig heller påstått att jag är vuxen & mogen. Han är bara sådär väldigt bra den här lille krabaten. En sån som man kan sakna!
Grattis lille sötnöt!
/Hanna ;)
Kommentarer
Trackback