Vrångö 2013.

God dag alla nyfikna läsare! :)
 
Eftersom ni uppdaterat & uppdaterat utan att få några foton senaste månaden kommer här en förlåtpresent, just till er! En fotobomb! ;)
 
Snart är det två veckor sen jag lämnade Vrångö & vårt läger där. För mig känns det som flera år sen, bara för att det hänt så mycket efter det. För första gången lämnade jag ön med tårar. Jag begriper inte hur det kommer sig att Han där uppe alltid ser till att jag får vara ledare för jordens goaste ungar?! En ännu olöst ekvation! Men, ni må tro att vi hade fina dagar ihop, vi! :)
 
Ni som läst min blogg & sett foton från de två senaste årens läger kommer nog känna igen mycket. Samma tävlingar & lekar, bara deltagarna byts ut. Ledargänget förnyas dock för det mesta inte så mycket, tack & lov!
 
Hade jag fått välja så hade jag velat ha en heltidstjänst, delad på ungdomar & barn. Jag har bara inte kommit på hur riktigt än. I vilket fall som helst älskar jag konfaläger & att få vara ledare. Åh, vad jag gillar då man vaknar tidigast av 23 tjejer för att sedan tassa runt & väcka en efter en med lite klappar på deras kinder. Eller att skrika sig hes i vilda lekar. Eller att lära konfirmanderna om innehållet i 4:e Mos 72. Eller att smörja deras ben. Eller att se deras utveckling. Eller att prata om djupa saker med på en klippa. Eller att ha egentid med Gud. Men you name it, I löööw it! :)
 
Varje år är jag lika imponerad över hur ledarnas olika egenskaper kompletterar varandra. Perfekt matchning! Det är så gott att känna hur man blir använd av Gud i olika situationer. Att få glädjas ihop med de härliga 15åringarna, eller att få vagga dem & torka deras tårar. För mig är det stort att få spegla lite av den Gud jag tror på.
 
Nu ska ni inte tro att man landar i himlen bara för att man kommer till Vrångö, åh nej! Allt är inte skratt & lyckorus, men mycket är väldigt välsignat. Det är därför jag säger till min chef varje år "Nej, under de dagar du behöver mej som mest tänker jag inte jobba. Då har jag konfirmander & de är viktigare än pengar!". Kanske är det ett vittnesbörd i sig, jag vet inte. 
 
Vrångö åker jag till för att jag tror att det finns en uppgift för mej där. Det är helt enkelt så, jag älskar att vara konfaledare för härliga ungar. Jag tycker mig se Gud i dem på många olika sätt, & det är något värdefullt jag får bära med mej. 
 
Det är bara att inse. Gud gör det stora, om & om igen! Han använder oss på olika sätt allihop, till & med lilla mej som inte är något i mig själv. Vad har Han för uppgifter för dig som läser detta?
 
Nej hörrni, nu ska jag slänga av mig min turban, ikväll är det tjejkväll minsann! Great! Som uppmärksamma människor vet missade jag ett par dagar på Vrångö. Därför finns i år inga spexfoton eller bilder från Vrångövision. Men foton blir det, många. Vissa (jag nämner inga namn;) är mer linslusar än andra är kamerarädda! Oavsett hur många gånger en person skymtar förbi så ska ni veta att jag tycker precis lika mycket om dem allihop! Vissa är bara lite mer svårfångade..!
 
Håååååll i er för allt i världen! ;)

 
TACK älskade vänner för en oförglömlig vecka!
 
/Hanna :)
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0