hannapeterssooon

Hej!

 

Förlåt för värdelös uppdatering, det händer grejer i Skåne kan man väl lugnt säga..!

 

För en stund sen landade vår klass åter på Strandhem efter ett par dygn i tystnad. Vi har varit på retreat nämligen.

Personligen har jag tyckt konceptet varit urskönt. Att bara vara. Ingen som helst påverkan utifrån, bara en storslagen natur & ett lugn hos Gud. Det kliade i fotosinnet, men även det fick jag vila ifrån. 

Vi är en väldigt pratig klass, & under måltiderna hade jag svårt att gilla situationen. Det kändes som vi satt i fängelse eller på mentalsjukhus. Absurt faktiskt. Men, jublet som steg då vi vid lunch idag fick bryta tystnaden med halleluja i plural & kramkalas, det utplånade alla känslor av en deprimerad skara ungdomar! ;)

 

Ja, min klass är verkligen fin. Oavsett om vi skrattar eller gråter. Vi gör det tillsammans. Ikväll ska vi mysa framför vår brasa här i villan, det blir en bra start på helgen det! :)

 

***

Jodå, det hade jag hunnit skriva igår eftermiddag innan vi blev internetlösa igen.. Nåväl, det gjorde mig inte så mycket eftersom det finns saker som är mycket viktigare! För att säga något mer om min klass så vill jag understryka att det inte är den som får mig att ibland längta hem. Nej, min klass är faktiskt jättejättebra! :)

Det slog mig igår att vi blivit som syskon. Det är sånt som händer när man gör allt tillsammans, konstant. Något annat jag också insåg var att jag förträngt så gott som allt från nyårslägret, utom den bästa stunden. Och den ägde rum då jag glädjetjutande kastade mig i Anna & Sebastians kramvänliga famnar. Det säger ju en del om hur nära vi står varandra, B & L 12/13!

 

Nu ska jag förbreda lite grejer till morgondagens Etiopiensnack & läsa ut Pojken som kom tillbaka från himlen. En av de mest inspirerande & tänkvärda böcker jag läst!