hannapeterssooon

Skrivet 10/9.

God afton!
Då jag skriver detta vräker regnet ner utanför huset, mörkret har sänkt sig över Afrika & Hanna & jag tar det lite lugnt. Det är kväll, tio dygn sedan min resa började & jag senast satt hemma & åt kvällsmat med min kära familj. Jag kan glädja er med att berätta att jag nyss tagit min första dusch sen den dagen (men lugn, håret är tvättat ett par gånger), så nu är jag oerhört fräsch om jag får säga det själv!

Idag har vi blivit presenterade för ett stort gäng härliga gossebarn (mellan 12 & 17 år tror jag, då tillhör man fortfarande kategorin ”barn”, precis som jag!). Hanna ska framöver undervisa dem i engelska & jag i musik. Pappa, om du läser detta, snälla, jag skulle behöva din hjälp, typ hur leder man en fetekör, flera stycken dessutom? Nåväl, det ska bli roligt att få göra något ordentligt, men självklart längtar vi allra mest efter barnen på ACYM som ännu ett par dagar befinner sig hos släktingar på vinterlov.

Imorgon är det nyårsafton, fest, dunder & brak! Det märks att något är på gång, idag lyckades vi hamna i en sådan där hysterisk getmarknad igen. Tack & lov är det bara tillåtet för män, pojkar, gubbar, killar, snubbar, pågar, you name it, att slakta alla dessa djur. Det ska göras genom halshuggning om jag förstått det hela rätt, & så ska man göra det i Faderns, Sonens & den Helige Andes namn. Även om det verkar vara en religiös ritual så hoppas vi av hela våra små hjärtan att vi slipper se spektaklet!

Så, kort & gott, på torsdag är det 2006, & nästa år ska jag då fylla 13?! Tänk att få vara så ung igen! ;) Skämt åsido, vi har inte mycket att klaga på här inte! Kvällsmys framför brasan, gosiga kramar från barn, två numera friska volontärer, snälla människor som tar hand om oss & så får vi ju inte glömma vakten nummer två. Kan ni tänka er, självaste greven i ”Mysteriet på Greveholm” vaktar vårt hus, inklusive oss. Är det inte lite häftigt?!

På tal om kändisar såg vi ytterligare en igår. Coach & vi satt på det rosa hotellet & drack kaffe när han plötsligt började viska & ha sig. Några meter ifrån oss stod en världsstjärna i maratonlöpning. Varken Hanna eller jag hade en blekaste aning om vem hon var, men tydligen har hon många, många OS-medaljer här hemma i Asella. Pojkarna idag undrade förresten om vi visste vem Sveriges duktigaste löpare är, jo, men hur skulle vi kunna missa? Etiopien, kära land, vi tycker så mycket om dig! :)

Nu tror jag att jag ska pallra mig ut i köket & hämta min burk med ananas. Har ni hört på maken så gott? Det enda som saknas nu är lite ovispad grädde, den sätter jag i mej i jul istället!

Vi hoppas att alla ni därhemma, eller i Peru, eller vart ni nu är, mår riktigt, riktigt bra! Ni får jättegärna vara med & be för att vi ska få vara friska & att vi ska klara av de arbetsuppgifter vi har framför oss!

***

Skrivet idag, 14/9.

Hej hej bloggen! Här kommer lite mer färska updates!

Idag konfirmeras mina konfisar därhemma & här sitter jag! Det känns, inte så bra! Men, jag kan inte åka hem nu direkt, så de får faktiskt konfirmeras utan mej! ;) Istället för att sjunga med dem har jag lett en härlig gosskör på cirkus 30 goa pöjkatröll! Nu har vi haft några tillfällen tillsammans, & ni anar inte hur mycket min hörsel påverkas… Här sjunger man om man är 15 år & kille, & inte lite tyst heller. Nej, här är det styrka som gäller, trots att man försöker dämpa dem lite.

Hanna & jag mår bättre, vi har inte lika mycket magont längre, jag känner fortfarande av små kramper då & då, men inte lika farligt nu. Vi har hittat mer än bröd & banan att äta, så vi får i oss lite mer olika grejer, men är fortfarande ganska trötta ofta. Det kanske beror på att vi lever väldigt högt över havet, 2700 meter eller något sådant tror jag.

Nu ska vi snart vandra in till stan där vi blivit stamkunder på rosa hotellet. Fanta ananas & macciato. Världens kanske två klart godaste drycker! Vi hade nog kunnat leva på dem om det varit så! Sen måste jag förbereda en pianolektion till imorgon eftermiddag också, hur hamnade jag i den rollen?

Förresten! Idag vill jag mest bara glädjeskrika hela tiden! Jag visste ju redan att Pappa dyker upp här om några veckor, men ytterligare tre av mina kära hoomies?! Är det inte för bra för att vara sant, Åh så galet glad jag är!!! :)

Snart, så fort barnen kommer & lusten finns tänker jag börja fota på allvar här, jag ser framemot att kunna publicera lite roligare inlägg framöver! :)

 

 

Gott Nytt År då, för allt i världen!

/Hanna :)