Fart, massor av fart.

Oh dear. 
 
Jag vet inte hur i hela vida världen jag ska hinna med allt. Nu slog det mig att jag måste ha in en krönika idag, samtidigt borde jag ha förbrett undervsining om identitet samt packat för hajk, nu när jag har ledig dag alltså. Har jag gjort något av det? Nepp.
 
Såhär ligger det alltså till. Vårt konfaläger drog igång i förrgår. Tre veckor väntar med massor upplevelser, ja, det är nog mest klaffande ord faktiskt. Ett dygn i veckan har vi ledare ledigt, så idag har jag hängt med Kicki & familjen, ätit smultron & pratat med mina små granntjejer. Egentligen skulle jag fotat en familj ikväll, men efter en sömnlös natt var min energinivå lite för låg. Istället åt Christina & jag kvällsmat i solnedgången på stranden, & sen har Syster varit här en stund. Välsignad dag trots min hemskt odiciplinerade sida. Måste i varje fall få till dagboksskriverit innan jag får ställa klockan tidigt!
 
Nu har jag gjort det där som jag egentligen tycker är så tråkigt, bloggat om sånt som ingen ändå kanske bryr sig om. Men, så blev det denna afton. 
 
Jag har inte en aning om vad som väntar denna sommar, hur som haver är Gud mycket större än vi ofta tror. Säger bara det! :)
 
 
Tack Gud för fantastiska vänner & för gåvan att få vara konfaledare!
 
/Hanna :)

Tillbaka i verkligheten.

Åh vad jag skulle vilja spola tillbaka tiden en vecka. Dricka macciato hos mamman medan barnen busar järnet. 
 
Men, nu är jag tillbaka på svensk mark. Ligger här med en olidlig huvudvärk, täppt nos & dövt öra & äter godis som lillebror köpte åt mej i London förra veckan. Kan ju inte påstå att vi fått tillräckligt med sömn senaste dygnen. Det sliter att resa, speciellt att resa långt.
 
Vi har haft alldeles fantastiska dagar, som fått betyda mycket för oss allihop! Jag kommer aldrig glömma mötet med barnen som inte visste att jag skulle hälsa på. Det var tårar, glädjedans & hemskans mycket kärlek. Sparar alla sådanadär obeskrivliga ögonblick djupt i mitt hjärta! 
 
En vacker dag när jag har ork & tid ska jag berätta mer om min tredje Etiopienvistelse (har hunnit med fyra resor till afrika på ett & ett halvt år insåg jag idag, vad hände där?). Jag längtar redan till nästa sväng!! :) 
 
Idag slutade min bror högstadiet. Idag för fem år sedan gjorde jag precis samma sak. Den dagen, för fem år sen var dock en hemsk dag. Det var dagen Gud bestämde att Mormor skulle få flytta hem till Honom. Jag kan inte förstå att det redan gått fem år. Lilla älskade Mormor! Hade hon funnits kvar här hade jag suttit & berättat alla detaljer om mina etiopiska upplevelser, det får jag göra i himlen istället! :)
 
 
Jag är så välsignad med underbara människor i mitt liv!
 
/Hanna :)

Laddad med galet mycket glädje.

Just nu sitter jag på golvet i mitt rum & packar. Kan liksom inte ta in att detta händer, på riktigt.
 
Imorgon bär det av, tillsammans med två fina brudar ska jag hälsa på den del av mitt hjärta som finns 9685(?) kilometer söderut. Åh, jag kan verkligen inte förstå att det är sant. Att jag ska få natta mina barn igen, SOM jag längtat!!
 
Igår åkte jag hem från konfalägret för att hinna landa lite innan nya dagar i resväskorna. Oj vad mina konfakollegor måste tro att jag är knäpp, men det får de nog göra. Det diskuteras på Helsjön vill jag lova, & inte så lite heller. Hojojoj, försökte mig på en deal med prällen, men han köpte inte det, dumt värre. Nåväl, jag ser framemot sommaren i Horred, det blir bra! :)
 
Mellanlandade på hemvägen på en vigsel till ett par av mina gamla vänner. Var såklart kär i bröllop då jag kom hem, & min mamma tyckte redan synd om min blivande man sa hon, i nästa andetag berättade hon att min lösa tand kommer bli svart & ramla ut. Vilket liv jag lever, jag säger då det!
 
Så, nu ska jag fortsätta här med mina förberedelser. Det här är en sjukt galen lyckokänsla! Om inte alls många timmar sitter jag med mina tjejor i knät, tillbaka i världens bästa Asella, tillbaka hos människor som äger en del av min hjärtmuskulatur! :)
 
Hoppas Ni får en fantastisk start på juni Ni också! :)
 
 
 
 
För första gången åker jag till Etiopien med enbart glädje i hjärtat!
Tack gode Gud för den möjligheten!
 
/Hanna :)

RSS 2.0