Helg, mhm!
God fredagseftermiddag alla därute i världen! :)
Här har jag just krupit upp i en fåtölj med en stor kopp kaffe som förhoppningsvis lindrar huvudvärken en aning. Imorgon har jag varit skåning i 20 dagar. Då jag kom från skolan i eftermiddag slog det mig att jag nu varit student i hela tre veckor. Det är ju ingenting tänker du, men för mig känns det som ett ljusår. Kort & gott är det skönt med helg! :)
Såhär framåt kvällen kände jag plötsligt att det var dags för ett blogginlägg (ja, det var ju några dagar sen sist..) men vet ännu inte alls vad jag vill skriva om. Kanske resan till Etiopien, kanske alla tankar som snurrar åt olika håll, eller om tiggarna som sitter i varje hörn här, kanske om de djup jag lärt känna hos mig själv men också andra den senaste tiden, eller om hur både Farmor & Mormor ”finns” på plats i mitt rum i Lund, kanske om känslor som virvlar upp då människor handlar på ett visst sätt, kanske om hur liten & ensam man känner sig utan familj, kanske om de snälla människor som tar hand om mig i Lund, eller om Guds ledning, kanske om hur vissa människor betyder mer än man någonsin kan förklara, eller om hur allting faktiskt verkar ha sin tid?
Någonting som verkligen varit jobbigt för mig de senaste åren har varit då människor trott sig känna mig utan & innan för att ”de läst min blogg”, jag tror att det legat till grund för att jag varit ganska försiktig med vad jag delat med mig av. Kanske är det också därför jag varit så omotiverad att skriva på jag-vet-inte-hur-länge.. Men just nu, med lovsång i högtalarna & stundande helg känner jag mig plötsligt lite entusiastisk till att skriva igen. Och vet ni vad? Det tycker jag känns väldigt roligt, även om Du aldrig kommer få komma mig så nära som om du väljer att dricka thé med mig!
Så, vart i livet befinner jag mig just nu? En fråga med många svar & som man säkert kan väva ihop med sociala konstruktioner om man bara vill ;) (Jo, det är sådant man matas med på socialhögskolan). Som vanligt analyserar jag mycket, & det blir många djupare samtal som får betyda mycket. När man börjar ett nytt livskapitel på det sätt jag just gjort funderar åtminstone jag ofta lite mer än vanligt. Tanken är att jag ska vara här i Lund tre & ett halvt år framöver, & då är jag en sån människa som gärna skulle vilja veta vad denna tid kommer innebära. Om man istället backar tiden lika lång tid hamnar vi på sommaren 2011. Det känns egentligen inte så längesen, men för att minnas vad som hände då tog jag mig en titt i bildarkivet & insåg att det hänt så galet mycket sen dess. Då hade jag precis tagit körkort & var absolut ung & dum (ännu värre än nu alltså). Som nybliven myndig hade jag aldrig kunnat föreställa mig att jag skulle sitta här idag med de erfarenheter jag fått sen dess. Bland bilderna fanns många minnen, människor som var väldigt betydelsefulla då men som jag idag tyvärr inte har någon kontakt med, ett diplom som ingen visste varför jag fick, tokiga påhitt med kyrkans ungdom, tider då problem inte verkade existera överhuvudtaget. Jag hittade också några människor som stod mig riktigt, riktigt nära & som jag nog tänkte skulle finnas med livet ut, men än en gång insåg jag hur ruskigt lite man vet om sig själv & vad som väntar. Det är med visst vemod jag ser tillbaka på vissa sekvenser i livet, men framförallt ser jag framemot vad som väntar. Trots att jag senaste veckorna varit supertrött av alla intryck så är jag förväntansfull, mest för att jag är övertygad om att Gud som vanligt vet vad han pysslar med! :)
Nu gör vi ett nytt försök bloggen!
/Hanna :)
