Wow, vilken dag! :D
Mumma, det är bara att erkänna.. Tisdagar är makalöst bra! Sannerligen :D
För det första.. Det är lärlingsdag vilket är aosskönt eftersom man slipper skolan, allt medföljande hemskt därifrån samt den stora fördelen att man har roligt! Och så är det ju underbart med kvälls-cellospel! :) Denna tisdag då..
07.05, sen naturligtvis, gjorde jag entré. Ingen storartad givetvis! I varje fall inte när man blir väckt 05.45, vad är det för fel på svenskarnas arbetstider? Konstigt nog blir jag ganska bra respekterad för min morgontrötthet. Ja för dåligt humör är jag faktiskt inte på, bara lite osocial, inte arg, enabrt trött och längtande efter Arthur och sömn.
Så runt 9 skedde undret idag, i en liten grå bil där jag blivit placerad i baksätet medan Gunilla och Berit satt fram och pratade om något jag var totalt ointersserad av. Rastlösheten tog över och busglimten tändes i ögonen på mej. Innan vi nått vårt mål låg sönderrivna tossor i Gunillas jackluva och de blå bitarna var minimala. Och inte tänkte hon på dem, nej, nej, inte förrän vi ventilerat massa och delat hemligheter och skrattat och slåtts. Lyckliga lärling :)
Runt 10 steg vi som vanligt ur bilen längtandes efter första fikat. Vad händer då? Jo, min handledare kommer ihåg att något lagts i hennes luva och hon bestämmer sej för att kolla upp vad det var och vänder luvan ut och in. Smart Gunilla, s.m.a.r.t! Massa blå små saker flyger runt på parkeringen och jag och den stackars oskyldiga Berit får plocka upp.. Du gode tid!
Så fick vi fika och jag skickade iväg en diskret liten "gul bil" i luften till Gunilla. Sekunden efter hade jag apelsinskal i ansiktet och matkrig på jobbet är nu ett avklarat moment! ;)
(Gul bil/blomma/banan/hus/skola osv.. är för övrigt en mycket väl utförd aktivitet i hemtjänsten)
Så mycket mer om dagen har jag nog inte att säga, jag blev nerbrottad på golvet, grrr.. Hämden är ljuv! :) Men fantastiskt vilken idé den där riksdagen kom med. Lärling.. Mmmm, njut av innebörden, Lovely! :)<3
Och så kom jag hem efter att ha halvsovit på golvet på jobbet en stund. Fenomenalt trött åkte jag till cellospel och tänkte att "detta kan inte bli annat än katastrof", men till min stora glädje hade jag fel. Jag vet inte när sist det gick så bra. Efter några takter slutade Sture spela, vände sej mot mej och utrbrast förvånad "Hanna, du räknade, och du räknade rätt!" Åhhh.. Fattar ni vilken glädje??!! :D Jag blev så fantastiskt glad och ännu bättre blev det av att också ensemblen gick super för cellostämman. Inte en enda gång hade Birgitta något att invända och när hände det senast? Svar: Det har aldrig hänt! Det var så härligt, fingrarna lydde mej, huvudet räknade och Sture och jag var lika glada båda två. Och så fick jag en mysig kram, såna gillar vi! (:
Det blev också en mysig kvällspromenix med nyhemkomna Elin, skönt och behövligt, I like! :)
Förstår ni vilken dag jag har haft? Helt gaaalet bra! Wooow, gilla till tusen! :D
Glada kramar
/Hanna!
Allmäna måndagsfunderingar..
Sen jag skrev förra gången har lite allt möjligt hänt. På min och Hitlers födelsedag blev det till min stora lycka 2 övningskörningsstunder, mums! :)
Uppdatering angående furets.. Vaktmästarna har ställt en bänk framför mitt berg, antagligen för att man ska sitta där. Men njae.. Det blir inte äkta så berget är det som gäller fortfarande :)
Förra skolveckan undviker jag helst att kommentera, men efter-skolan-stunder med Viktoria, I promise, det är något av det bästa som finns! :D
Energi är något jag inte direkt haft i överflöd senaste tiden, men på KU, jag vet inte vad som hände.. Plötsligt bara släppte det, Jessica, Simon B, Johan L och jag sprang runt och skrek och hade oss. Det var rakt igenom galet och väldigt mycket kinna-ku-varning, men otroligt välbehövligt för en tjej som jag! Något annat som var välbehövligt var äktenskapsförmedlingen hemma hos mej i lördags kväll. Hahaha det var en finer afton med några mkt vackra och omtyckta tjejer! :)
Viktoria fortsätter förgylla mitt liv! Ni skulle sett oss igår.. Våra magrutor fick sej ett rejält pass hos vår moster och morbror samt ute i leran. Wow, brottning, det är nästan magiskt! Och äkta kusinkärlek, det är om möjligt ännu mer magiskt!
Så till rubriken för detta inlägg. De senaste dagarna har jag tänkt väldigt mycket över olika saker. Vad gäller skolan har det bl.a handlat om att jag inte gillar när människor klankar ner på omvårdnadsprogrammet. Jag är mycket väl medveten om att det inte är någon vidare svårighetsgrad på det vi lär oss, men samtidigt.. Är inte människors sociala kontakt det viktigaste han/hon/den/det har? I varje fall jag känner att det är viktigare hur jag blir bemött när jag är sjuk, hjälplös och utsatt än när jag exempelvis köper en klänning till skolavslutningen. Jag tycker det borde kännas mycket mer angeläget att känna trygghet och omsorg i svåra situationer, mina åskiter kanske jag är ensam om, men de känns rimliga.
Någor annat jag funderat på är vad mitt mål med livet är. Det är en svår fråga, jättesvår faktikt. Vad gäller yrkesmässigt mål är jag fortfarande inne på någon form utav barnsjuksköterska. Jag tror det är vad jag jag är menad att bli. Det känns helt rätt att jobba med barn för mej i varje fall. Sen har jag nog inte så mycket mer mål i livet, är det inte farligt att sätta upp sådana? Det kan nog bli väldigt fel att planera allt för mycket! En sak jag dock är bergis på efter mina hjärntankegånger är att livet är på tok för kort för att slösas bort på tjaffs, bråk och hat. Jag inser att man istället måster försöka leva fullt ut genom att förlåta varandra och att glömma saker som blivit fel, att vi borde älska varandra för dem vi är. Precis så tror jag det är. Alla har vi fel och brister och ibland blir det tokigt, men som många gamla har på sina bonader "Lär dig livets stora gåta, älska, glömma och förlåta" Superviktigt, I think!
Nej, nu åker datorn i golvet och jag fortsätter istället med "hemkomsten" under mitt varma, goa täcke. Jag hoppas ni förstod mina poänger i det jag skrev. Och om inte skyller jag på att det är måndag ;)
Stor kram
/Hanna
Transtrand 2010 :)
God lunch gott folk!
Jag är ensam och övergiven på min födelsedag, men glad kan man vara ändå!
Transtrand alltså, håll i er! :D
Jag skriver förresten kortfattat så ni orkar läsa..
För en vecka sen startade vi vår långa resa, jag & Sofia blev rastlösa redan i Borås, men sen började bussens folk leka hel och halvhäxa, vi rastade och hade oss och till slut efter diverse trafikfaror var vi framme. Skönt!
Onsdagen var första skiddagen och underbart väder hade vi! Fick lite för lite bränna men härlig skidåkning var vi inte utan i varje fall :) På kvällen lekte vi riktigt roliga lekar och jag insåg stolt att jag vann på blodpotatis, men det är en världslig sak. Magleken är ju bara för skrattpåffrestande kan jag tillägga, men dökul!
Så blev det dags för skiddag nummer två, inget roligt alls! Det regnade och blåste hiskeligt så vi åkte hem redan vid lunch och bara umgicks under eftermiddagen tror jag. På kvällen var jag helt nere och enbart deppig. Men det gick över efter ett nattbesök hos mina räddare Pallis och Jessica! Tackar jag varmast för :)
Fredagen, oh my dear vad kallt men strålande sol så vi klagade inte. Sofia och jag hittade en ny favoritbacke. Samma som jag dagen innan åkt lift i knävecken till. Aosgo tyckte vi att den var så vi åkte där i princip hela dagen. Förutom de stunder då vi gladeligen låg och solade längst upp på hundfjället, ja alltså efter mitt frieri! ;) D-vitamin fick vi nog lite för mkt för vi höll på att få magknip som vi skrattade! Underbart! :D Den aftonen hade vi också gruppsamtal och i våran källargrupp var det ganska jobbigt att prata, särskilt eftersom alla satt med gråten i halsen, men efteråt var det väldigt skönt och vi tackar Agnetha för att hon är så fantastisk :)
Ojojoj, vi är nu inne på lördagen. Sofia och jag gjorde det galnaste vi någonsin gjort! Japp, vi pilgrimsvandrade, utan att veta vart. När vi väl kommit fram till fjället och tagit de första stegen ut i snön höll vi på att vända, man brakade titt som tätt igenom skaren och hamnade långt under snön och beräkna att vi hade flera kilometer till vårt mål som vi inte ens visste var det fanns. Nåväl, vi kämpade tappert och när vi utmattade nådde krönet utan att se skymten av något kors stod det plötsligt framför oss! Vi skrek av lycka och sprang den sista biten innan vi trötta stupade ner. Så fikade vi medan vi beundrade den milslånga utsikten och sen sjöng vi och bad. Det var verkligen bland det finaste vi båda varit med om. Pilgrimsvandringar vi gillar! :) Vi ångrade det inte en sekund, däremot blev hemfärden om möjligt ännu värre än den dit. Vi kröp flera kilometer, det mesta av vägen alltså! Skaren hade smält och till slut brakade man även ner när man kröp så vi ålade och rullade en bit också. Det var otroligt kämpigt, Sofia som inte mådde bra och jag som hade blodtrycksfall men hem kom vi på något underligt sätt, stolta som få! ;)
Den kvällen var det lovsångsmässa med varbergarna och ofrivilligt hamnade jag bakom pianot, inte roligt. Men sen helt random efteråt blev jag värsta bundis med en dösöt liten Alma och Sofia och jag hade riktigt roligt när vi lekte hajja med barnen, spelade uno och tog med dem till vår stuga där någon sa att vi skapade ett fint litet "dagis". Mhm, lydiga var de också och lite skrämda, men trevligt vart ett! :)
I söndags sa vi hejdå till småfolket och Transtrand och bussresan hem var väl inte direkt det roligaste jag varit med om. Alla var trötta och osociala.. Sen det som hängde i hela veckan var väl Sofia och mina hemliga flykter. Ja, oj vad det skrattades på vårt place! Galet roligt! :)
Igår gjorde jag nog inget vettigt alls och idag är jag helt plötsligt 17. Känns inte bra, 17 är ju rena rama skämtet att vara ;)
Lite bilder kanske.. :)
En helt klart amazing vecka!! :D Tack alla underbaringar som var med, ni är fantastiska!<3
Nu är jag lyckligt återförenad med Arthur, awesome! :)
Tjing och ha en underbar dag! (:
Wow, full rulle minsann!
Just nu har jag avreagerat mej om nödvändigheter med Mor & Far, skönt! :) Ja, jag har ju glömt nämna.. vi har haft en såndär vecka igen.. En såndär efterlängtad, unik, fantastisk, glädjefylld, lugn, rolig, helt underbar vecka i Transtrand. Löööw till det! :D<3
Ikväll råkar jag vara gräsligt behövande av massa sömn, så det stora bloggandet om detta dyker snart upp. Kan ju bara kort nämna att vi åkte härlig skidåkning, krupit ner för ett kilometerlångt berg, pilgrimsvandrat, lekt med småknattar och skrattat hysteriskt!
Jag saknar det galet, men trots allt.. Borta bra men hemma bäst! :)
Stor kram & Tack alla fina människor för en kanonhärlig vecka tillsammans! :D<3
Pilgrimsfärd..
God bless
Lovet är snart slut.
Vi gillar inte rubriken, inte någonstans! Men fakta är det och visserligen åker jag till fjällen nästa vecka, så jag är inte bitter alls :)
Igår gjorde jag ingenting. Skönt. Jo, förresten. Jag satt på mitt berg på furets en god stund och bevittnade solnedgången och tog mej tid att bara vara. Jag uppskattar verkligen det placet.. Att sitta där ensam och sjunga, be eller bara tänka. Det är fantastiskt! :)<3
Idag måste jag leta rätt på ett papper med inlämning som jag måste fixa färdigt! Sen planeras eftermiddag/kväll med Jessica den fina tösen :) Gillas!
Imorgon blir det Sofia-Hanna-dag vilket är tipptopp och så ska jag ha aftonbön på ku såg jag nu.. Måste klura ut ngt!
Vi hörs :)
/Hanna
Ändrade planer.
Påskafton med dess släktmiddag.. Vad ska man säga? Det liknade mest ett julbord men trevligt hade vi och ju längre fram på kvällen det gick desto mer urflippade blev vi. Jag gillar min släkt skarpt! :)
Påsklägret, påsklägret.. Det var fint. Mycket fint! Jag hade roligt, sjöng säkert hundra olika stämmor (inte till allas förtjusning), funderade, passade en liten sprallig Alice, pratade allvar, myste med tjejerna och var allmänt på läger. Oj, vad jag gillar sånt. Däremot saknaden efteråt.. Inte roligt alls! Julia, Marie och Fridha.. Vilka kvinnor det, oj vad vi gillar :) Nej men ärligt talat, det där lägret betydde verkligen mycket för mej i år!!
När det i måndags var slutkramat fick jag snällt hänga hos familjen Appell. Hela Tostared var öde eftersom alla var på begravningen i Göteborg. 800 personer hade varit och sagt hejdå. 800!! I efterhand har jag läst på facebook att det var "så nära himlen man kan komma på jorden" och inte ens min far hade klarat av att gå torrögd därifrån. Det var tydligen jättemäktigt. Istället för att vara där satt jag och pratade mellan 3 och 5 timmar med Helena vilket var mycket trevligt! Och jag körde naturligtvis hem ;)
Igår körde jag också, hemskans vad ofta det blivit det senaste! Men framåt går det iaf! :) Sara, jag, våra mödrar + en av våra mostrar åkte till Kullavik för att rensa i Ingrids hus. Jag och Sara har knappt minnen från det placet så vi tyckte inte det var alls jobbigt att gå där och rota. Och vi lyckades få med oss en hel del bröte hem. För att nämna något: 2 kjolar som ska sys om, klänning, kofta, några halsband, foton, väska och så hittade vi varsitt nattlinne som går till golvet. Oj, vi giiillar! Fast tvätta, tvätta Mor. Eftersom ingen bott där sen i januari var det lite instängt kan man nog säga. Du milde tid vad mycket grejer hon hade! Och har ni hört på maken, hon hade ett helt rosa rum.. Jag blev genast kär i en stor knallrosa skinnfotölj med tillhörande fotpall men min mor sa att hon aldrig sett ngt så vidrigt. Efter några timmars tjötande gav jag upp och försökte istället få med mej den stora rosa lampan. Svaret från mor "kommer aldrig på fråga". Nehepp, så jag fick åka därifrån utan rosa niceigheter. Otroligt surt! När vi kom dit så ångrade Sara och jag skarpt att vi inte hade med oss kamera, för oj vad roliga saker vi hittade! Vad sägs om en asful bikini med "mattfransar", långa rockar, hattar, klänningar, skyhöga klackskor, ob från 80-talet, mascara med säkert 20 år 'på nacken', drivor hemmagjort vin, stenåldersdator, världens coolaste rosa jacka som jag givetvis inte heller blev beviljad att ta med mej (s.u.c.k!), massa helknasiga roliga grejer som vi sprang runt och roade oss med, skrivmaskin, larmtryckarn(woho, jag satte på det!), bebisvåg, mediciner.. You name it..! Det var skoj! :)
Och nu ligger jag här i min säng och känner inte för att äta frukost en gång till. Jag tänkte nog plugga lite idag faktiskt. Få det gjort liksom. Hade vart alldeles jättefint att få jobba, men, men.. Så blir det ibland. Nu ska jag sjunga i kapp med Artur Eriksson tänkte jag.
Ha det så väldigt bra! :)
Kram från hon den rosa.
En nystart!
Mer information kommer någon gång senare då min mage slutat kurra.
God bless you.
En sista uppdatering..
Det blev ingen bok i solen. Min moder fick gallstensanfall och beordrade mej att ta vid i köket. Wow, katastrofläge om något. Nästan värre än de där lössen, men tänka sej.. Mamma sa (nästan) att hon inte hade gjort en sån kaka bättre själv! Jag hade panik i början men efterhand gick det bättre. Inte nog med att jag fick detta gigantiska ansvar, utan eftersom allt såg ut som bagdad när jag var klar fick jag göra iordning köket efteråt. Suck, och nu har jag packat och väntar på att trycka gasen i botten! Kvinnan är nöjd trots allt!
Påsk vi gillar! :)
Glader Påsk! (:
För min del har påskveckan sett ut såhär:
Skärtorsdagen var dagen då många av mina vänner letade igenom sina kalufser för att hitta små kryp i form av löss. Falskt alarm skickades ut på facebook av mej och visserligen förstörde jag mitt rykte, men jag hade åtmindstone roligt åt alla som blev vettskrämda ;)
Långfredagen var det igår ja.. Då umgicks jag med min fina bästavän Sara och myste under kvällen med lilla Ruth. Kärlek till årets längsta fredag :)
Idag är det självaste påskafton vilket jag firat i solen med en härlig joggingtur i skogen. Visserligen med blodtrycksfall och grejer men solen blev det övervägande inslaget trots allt och jag är nöjd med tillvaron! Efter maten tänkte jag sätta mej ute med en ny bok av Karen Kingsbury. Denna gång tror jag inte jag blir kär eftersom denna bok tydligen ska handla om äldre, alltså den är nog välbehövlig att läsa för min del.
Inte nog med detta, jag ska få övningsköra till Tostared där det blir påskfirande med släkten däribland Ruth. Senast 23.30 ska jag infinna mej i Gällinge på påskläger, där lägret (för min del) börjar med påsknattsmässa och sedan påskfest fram till typ.. 5! Du milde tid..!
Resten av påskdagarna kommer tillbringas i Gällinge alltså och om ni bara visste hur jag ser framemot att träffa Julia och Marie igen!! Lär bli awesome! :D
Så nu önskar jag er alla en grym fortsättning på denna påsk! Och läs igenom min påskafton igen, den är helt fantastisk! :)
Kramar
Hanna
