hannapeterssooon

Liten eller sliten, välj vad du vill! ;)

 

Trött är jag i varje fall, & snart ska jag upp & jobba igen. Så kan det vara. Nu ska jag dock sova efter en trevlig afton. Jo, men med tanke på hur vi trixade timmarna innan Sommarkvällen eller vad det nu hette, så är vi helt klart nöjda! Det var mer eller mindre fullsatt ikväll & 4 papp skickas till ACYM. Hejja, hejja! Det är sannerligen glädjande! Jättestort Tack för det Ni som bidragit! :)

 

Hörrni, jag har 3 dagars ledigt framför mig. Om jag tolkat mig själv rätt vill jag ha lite semester från vardagen.. Så, vi ses helt enkelt om ett par dagar igen! :)

 

Oj vad tiden går här..

 

Hanna är ledig två dagar, igår & idag. Så väldigt välbehövligt & gott! :) 

Gårdagen spenderades till viss del i Borås, jag fick inhandlat klänning till sommarens bröllop & lite sånt smått & gott. Resten av dagen spenderade jag med min bästa. Så värdefullt, så värdefullt! :)

 

Idag finns det egentligen bara en grej jag måste göra. Fixa inför morgondagen. Film ska klippas klart, foton ska väljas & framför allt måste jag planera vad jag ska säga. Skönt att Johan är lika mycket tidsoptimist som jag, då blir samvetet inte så attackerat! ;) Huvudsaken är att det blir bra imorgon, & det ska vi göra så gott vi kan för att det ska! :)

 

Alltså, nu kommer reklamen. Varmt välkomna ska Ni alla vara till Örby församlingshem imorgon klockan 19. Då håller vi, Johan & jag, ett föredrag som heter Ett äventyr bland beväpnade män, illaluktande hyenor & leende guldbruna ögon. Hoppas Du vill komma & få ta del av guldglimtar från det helt fantastiska landet Etiopien, som snart är mitt ena hemland! :)

 

Kära läsare! :)

 

Hoppas inte du är lika trött som jag? Då är det illa! 

Vilken helg. Idag har jag jobbat 6.45-21.00, så jag är aningen schleten. Men, sånt är livet, hemtjänsten är mer eller mindre stället där jag spenderar all min tid numera. Denna veckan har jag jobbat fyra kvällar + helgen, jo, men det tar väl lite på krafterna kanske, även om jag stundvis faktiskt tycker det är riktigt roligt! :)

 

Förra helgen hände något helt annat. Det var konfaläger på Dyrön, & ett gäng av oss "gamla ku-are" drog dit på fredagen. Jag körde bilen som fotades av bortåt 15 vägtullar & ibland rullade liiite för fort..! ;) Det var en galen färd det. På lördagen åkte tre styckna hem, men Jessica, Johan & jag stannade ett dygn till lite spontant. Under kvällen åkte kameran fram & jag fotade lite av det jag gillar mest, ögonblick. Jättemycket skratt var det, roligare diakonissa än vår finns nog inte. Helt fantastiskt! :)

 

Nu ska jag plugga inför morgondagens 1,5-timmars prov om läkemedel, tillvägagångssätt & insulin. Hua, deligationstester är det värsta jag vet, typ. Sen ska jag upp klockan 6 imorgon igen. Det var det där med att vara "vuxen" ja.. Idag gissade en vårdtagare på att jag var mellan 30 & 40, & en annan på 16.. Vad gör jag egentligen?? ;)

En liten glimt av den där Dyrönhelgen får ni här. Sannerligen trevliga dagar! :)

 

Hej igen alla fina bloggläsare! :)

 

För en stund sen insåg jag att jag glömt av bloggen de senaste dagarna. Illa. Förvisso har det inte funnits särskilt mycket att berätta. Tre av fyra kvällar har jag åkt runt, runt i hemtjänsten. Som vanligt har jag lyckats pricka in de tre kanonfina kvällarna & varit ledig då det spöregnat. Naturligtvis, så är det alltid! ;)

 

Nu har jag dock något att visa er. Den fjärde juni var det student i Mark. Det var dagen innan vi slutade i Skåne, så jag & Daniel åkte hemåt på måndagkvällen, dödströtta minns jag. Tisdagsmorgonen spenderade jag med jordens mest älskade Elin som var hemma (a.m.a.z.i.n.g.) & sen gick dagen i ett. Det var utspring & i år fick jag stå bakom op3-skylten & inte springa emot den. Efter kramkalas & flakkik bröt paniken ut hemma, Elin räddade min situation & så var det full fart igen. Tre kalas hanns med, först Sofias, därefter Annikas & sist men inte minst Saras. På kvällen hängdes det på fischefesten med resten av alla studentpuddingar & härliga marbor.

 

Då jag åkte runt den där kvällen njöt jag i fulla drag av Marks helt oslagbara natur, det var då jag verkligen kände att nu, nu är det dags att komma hem igen. Det var sanneligen en befrielse, dessutom konstaterade jag att hemmafolket har saknats mer än vad som förståtts. Då vi färdades mot Skåne igen kände jag en stor glädje över att snart vara tillbaka. Kvällen därefter sprutade tårarna som aldrig förr, men det är ju en helt annan sak..! ;)

 

Här följer foton från den där härliga dagen med massor underbara människor! Flest blir det dock på Sara & Sofia, två av de kvinnor som under mitt liv betytt allra mest. Två av dem jag älskar allra högst, det är inte klokt hur nära man kan stå vissa människor. Finaste flickorna! :)

 

 

 

God kväll i stugorna! :)

 

Snart ska jag sova, utan planerad väckning. Mm, göett! :)

Det blev kvällsjobb även idag, jag var inte överförtjust då det bestämdes igår. Men, ibland får man lov att inse att det finns någon som vet bättre. Tack vare ändringen kunde jag spendera tiden idag fram tills start hos kusin Helena. En förmiddag med barn var nog precis vad jag behövde..

 

.. Ingenting får min värld att stanna som ett barn. Idag har jag hängt med en riktig goding. Då han somnade i min famn insåg jag att sådär skulle jag lätt kunna sitta hur många timmar som helst. Och alla mysiga små kramar man får, det är obeskrivligt. Lille killen, vilket mirakel! :)

 

Nåväl, jobbet gick bra, med lite besvikelse. Jo, såhär var det. I eftermiddag var jag på väg från Örby till Kinna då jag såg att det steg rök mot himlen lite längre fram. En bil stod & brann för fullt. Naturligtvis skyndade jag mig ur bilen & sprang fram till skaran med nyfikna människor som stod & fotade scenariot. Jag frågade om någon ringt 112, men nej, det hade tydligen ingen gjort, så någon frågade mig om inte jag kunde göra det. Självklart, det var väl det minsta jag kunde göra.. Sen slog det mig att jag var ungefär tionde bilen som stannade & de andra stod & fotade, men ingen hade tänkt tanken att larma? Då jag åkte därifrån var jag gråtfärdig. Den svenska mentaliteten är något jag knappt behärskar längre. Det övergår mitt förstånd hur man över huvudtaget kan plocka fram en kamera i ett läge där människors liv är i fara. Ja, det var en våg av tankar och känslor där i den lilla röda bilen. Jo, det är våra små bilar bra på, att vara lugn då det finns massor med känslor i luften. Det är inte få tårar de har bevittnat, vi är ju trots allt massor fruntimmer inom verksamheten! ;)

 

Nu ska det bli sådär våldsamt skönt att få sova en skvätt. Ikväll somnar jag tacksam för dagen, & Guds påminnelse om vem som vet bäst. Tacksam är jag också för att få låna småttingar då & då. Här kommer ett par av dagens foton på lillemannen. Honom tycker jag om minsann! :)

 

Världens goaste & finaste Andreas!

 

.. går jag på årets hemtjänstsäsong.

 

Det är med tacksamhet jag spanar in väder & temeperatur. Det känns helt inte jättetungt, samtidigt som första passet av 33 är aningen motbjudande. Skönt att ha hela augusti ledigt, det ser jag framemot, massor! Dessutom har jag ju haft en & en halv vecka ledigt nu, så jag ska inte klaga. Men, jag erkänner samtidigt att det hade varit lättare om någon av mina fyra galna favoritkollegor befann sig på plats..

 

Nu borde jag ta tag i den väntande saneringen av mitt rum. Fortfarande finns bortåt tio stora påsar knökade med kläder som väntar på att ta plats i mina redan överfulla garderober. Förstår ni varför jag drar ut på den olösliga ekvationen? Ibland vore det fint med någon som antingen gjorde jobbet åt mig, eller någon som såg till att jag gjorde det jag borde. Ja käre värld, det är kaos här vill jag lova, som vanligt i min lilla värld! :)

 

Det är söndagkväll & kasst väder.

 

För drygt tio dygn sedan lämnade jag Strandhem. Sen dess har dagarna gått våldsamt fort. Det i kombination med att alla skånegrejer fortfarande inte är uppackade gör att jag fortfarande inte tatt in att jag inte ska tillbaka. 

 

Titt som tätt dyker det upp små glimtar i vardagen som får mig att sakna de där människorna i varje fall & därför tänkte jag ge er en hög foton på Strandhems B&L 12/13. En fantastisk blandning människor!

 

Någon vacker kväll i slutet av maj hade vi bal. En härlig afton efter en högst stressig dag. Vi hade kavaljerer & underhållning & bordsplacering & vals & jag-vet-inte-allt.. Ett fint minne för oss helt enkelt! :)

 

Nu har jag plockat ur lite bilder & jag tror att jag har lyckats hålla mig till mina egna- förutom helklassfotona som vi bara tog med en kamera.. 

 

Vad som hände med denna veckan, denna blogg, med mitt liv är ännu oklart. Något var det i varje fall.

 

Gott folk, jag ber så hemskt mycket om ursäkt för utebliven aktivitet här, den har befunnit sig på annat place! Nu när jag tror allt är måttligt som vanligt igen planerar jag blogga lite mer ordentligt senare idag. För tillfället behöver jag prioritera mat först & främst. 

 

Det enda foto jag kan bjuda på från helgen än så länge kommer här!

 

Nu sitter jag åter & fotopysslar med hemskans mycket afrikanskt material..

 

..Men det är inte det som upptar mina tankar, nej det är min Mormor. Världens mest älskade Ruth. Idag är det fyra år sedan hon flyttade hem. Jag kan fortfarande inte förstå att hon inte kommer svara på mina frågor resten av det här livet, jag kan fortfarande inte ta in att vi aldrig mer kommer sova bredvid varandra.. Åh vad jag saknar henne!

 

Dagen har annars varit toppen. Sture alltså, inget slår den mannen & hans kramar. Hela jag fylldes av glädje då det inte var ett "Hanna" som mötte mig, utan "Min dotter"..

.. lycklig åkte jag runt halva kommunen, njöt i fulla drag av vår oslagbara natur & sjöng av hjärtats fröjd. Sen spenderades aftonen med Nelly i skogen, & nu redigerar jag alltså foton.

 

Så är det. Mormor kan inte ha det bättre även om jag ofta önskar att jag kunde ringa henne eller mysa med henne framför brasan. Trots att jag vet att hon inte uppskattade då barnbarnen flög land & rike runt så vet jag att hon hade gillat mina höstplaner. Enbart därför att jag åker ut som Guds tjänare. Dessutom är jag övertygad om att hon hade gjort precis samma sak om hon var i min ålder idag. Med all säkerhet! Då känns det bara så rätt! :)

 

Igår kom jag inte hem förrän framåt elva, barfota & med blåmärken..

 

..men idag uppdaterar jag lite! :)

 

Min kusin väckte mig idag & jag borde snarast sätta igång att fixa iordning åtminstone en fotobok, en från Etiopien. Fler lär det väl bli på sikt..?! ;)

Idag ska jag eventuellt till Borås en sväng, sen blir det lite Tvillingtid samt sommarcafé(tror det var så det hette). Min gamla cellolärare ska spela. Som jag längtat efter honom det senaste året!! Jo, nu har det gått ett år sen jag senast fick en bamsekram av honom. Åh, finaste extrapappan på jorden.. Sture! :)

 

Det är så konstigt, för en vecka sen var jag på student, & då var redan skånerummet nerpackat. Nu är jag hemma & allt är precis som vanligt. Förutom i mitt huvud där det till & från är upp & nedpå. Det är inte som vanligt att ha konfirmander, dels kan det bero på att jag är förkyld, men det har nog framförallt andra anledningar. Kan det vara så att jag gått & blivit en tänkare? I don't know..

 

I vilket fall som helst har jag haft massor foton uppsatta på väggarna i Skåne. När jag har drabbats av mina hemlängtansanfall är det till väggarna jag gått & kikat. De flesta av de människor som inte funnits i Skåne har suttit där & påmint mig om dem. Och nu helt plötsligt behöver jag inga hemlängtarväggar längre, för nu är jag här. Det är ju bara jättekonstigt, men samtidigt så skönt! :)

 

Jag gillade mina väggar i varje fall, de gjorde mig glad, samtidigt fick de mig inse hur rik jag är, vilka skatter jag har omkring mig va?! :)

 

Där avslutar vi "semestern" härifrån tycker jag! Hej igen! :)

 

För ett par timmar sen landade jag hemma efter många hektiska dygn. Om ni bara visste hur mycket jag har att visa er framöver, den där balen, avslutningsdan i Skåne, student.. Jovars, här finns foton så det räcker & blir över! :)

 

Nu ska ni dock få er en kik på något annat. Tidigt i torsdags morse lämnade jag Skåne med en styck proppfull bil. Allt innehåll dumpades hemma & kort därefter var jag på väg mot Stockholm med mor & far. Nästan genast sov deras dotter stenhårt vill jag lova!

Vi for i vilket fall raka vägen till Nacka & Birgitta & Jim där vi hade en mycket trevlig kväll tillsammans! Tyvärr låg min kamera i bilen, illa dumt, men mysigt hade vi oavsett! :)

 

I fredags lät min familj mig sova ut. Bara under denna veckan låg jag 20 timmar back rent sömnmässigt, därför vaknade jag först framåt ett vilket är ytterst ovanligt. Skönt var det i varje fall! Resten av dagen spenderades då med mina päron samt farbror med fru & yngsta dottern. Ytterst nice! :)

 

Stockholm fylldes igår av flaggor & glada människor. Förbi susade SL-bussar med uppklädda drottningar & prinsar. Den stackars kortegen passerade alldeles för fort, & jag missade Kungaparet själva, men annars var det finfin stämning! Ni får se ett par foton, men mina favoriter behåller jag för mig själv, det finns ju faktiskt riktiga proffsfoton ute på nätet som är bättre att spana in! :) 

Under kvällen var det vuxentid, det vill säga att vi hade blivit minderåringslösa, vilket förvisso var tråkigt. Men, riktigt fint att då & då få träffa Peterssonska sidan släkten också minsann! :)

 

Inatt åskade det något förskräckligt(sådär suuupernära!), sen åkte vi hem & nu inväntar jag telefonsamtal från min andra hälft. Det är en trött Hanna bakom datorn, men hon är mycket nöjd efter en sann kvallehelg med päron, Peterssonfamilj & extraföräldrar! :)

 

I tisdags blev jag så nostalgisk på studenten att jag var tvungen att få minnas.

 

Exakt nu för ett år sen sprang jag jublande ut genom portarna på Marks gymnasieskola, ut till min familj & mina vänner.

 

Den dagen, den var faktiskt raktigenom fantastisk. Oj, vad jag minns den med glädje! :)

 

Gott folk!

 

Skåne just nu: Kaos. Till och från. 

 

Snart ska jag göra mig redo för hemfärd & nattpromenad med Elin (underbart? till max!). Mitt rum är snart helt färdigt, flyttstädningen klar & jag har numera mitt hem i femman, på golvet hos Rebecka. Sen igår kväll har jag varit mamma här. Det vill säga att jag bara har försökt göra det jag kunnat för en av de finaste som finns. Stackarn är rejält sjuk & behöver lite moderlig omsorg. Då man tänker på att vi är åtskilda om bara två dygn känns det ändå en smula sorgligt, trots att allas våra känslor åkt berg & dalbana senaste dagarna!

 

Nu ska jag fortsätta klappa på min ynkliga vän, & passa på att meddela er att bloggen troligtvis inte kommer uppdateras på cirkus en vecka. Det är så vansinnigt mycket som händer dessa dagar, så jag bara förvarnar er på frånvaro. Vi ses alltså framöver, men ge mej först lite bloggsemester! :)

 

Himlen är öppen över Strandhem. Regnet vräker fullständigt ner & jag sitter inlindad i mitt täcke och tittar ut.

 

Det var inte så längesen jag slutade snyfta här, oj vad jag gråtit. Men, du kanske trodde att det var för att jag inte vill härifrån? Faktiskt så var det tvärtom, en enda stor blandning av känslor. Ilska, frustration & en enorm lättnad över att det snart är slut. 

 

Idag längtar jag efter att kunna välja vem jag vill umgås med, jag längtar efter en sommar fylld med mina goodies hemma, jag längtar efter sena kvällar av prat med päronen, jag längtar till & med efter hemtjänsten. Jo, men just nu känner jag mig bara helt mätt på det här med folkhögskola. 

 

Ett stort Tack till de två som är de systrar jag aldrig haft. Pallis & Sofia. Vilka änglar!!

 

Om tre dygn befinner jag mig på studentkalas hos två av de tjejer som under mitt liv stått mig närmre än få människor någonsin kommer kunna göra. Sara & Sofia är deras namn, oj vad jag ser framemot att komma hem & fira dem så ordentligt det bara går! Fler studenter ska jag dessutom hinna klämma in innan jag återvänder till Skåne ett & ett halvt dygn för att ta farväl av det här. Jo, jag håller förresten på att packa ner mitt rum, det känns konstigt, men rätt!